Några ord på/för/från vägen

Amerika | Publicerad 31 mars 2011

I morgon åker jag hem igen. Det känns för sorgligt för ord. Jag vill inte alls åka härifrån, varken i morgon eller senare. Men jag ska inte gnälla, speciellt inte i redan ikväll.

Däremot tänkte jag skriva ner några smarta grejer jag lärt mig under resan. Som kan vara bra att veta om ni skulle komma på tanken att bila i USA nån gång.

*Om ni hyr bil, ta premiumförsäkring med roadside assistance inbakat. Det kostar (med Hertz) typ 4 dollar extra om dagen men om ni då till exempel får punka helt plötsligt, säg en dag innan ni ska åka hem, så kommer AAA på tjugo minuter och byter däcket och sen är det bara att åka till Oakland flygplats – om den ligger närmast – och hämta ut en ny, bättre bil. Och sen åka vidare till Altamont som planerat…

*Åk inte till Altamont. Racebanan är stängd och låst och man ser inga spår alls av någonting som har med rocken att göra.

*GPS! Den betalar man också extra för när man hyr bil. Det är totalt omöjligt utan och du kan inte använda iphone-gps:en utan att vara uppkopplad hela tiden, vilket du ju verkligen inte vill. (Alternativet är att köpa en egen såklart).

*Däremot kan man ladda ner OffMaps till iphonen. Inte alls så dumt som komplement. Speciellt när man är på vandrande fot.

*Och på iphonetemat:
…köp en minitelekabel på tex Radio Shack för typ 8 dollar så ka ni lyssna på musik i bilen.
…och en mobilladdare till bilen är också en jättebra idé…
…dessutom har iphone en app som heter autostitch som syr ihop många foton till ett stort panorama, David Hockney-stil. Perfekt i synnerhet när du försöker få en vy du ser att fastna på foto. Det kommer ändå inte vara i närheten av så magiskt som det såg ut för dig live, men lite mer av landskapet kan du i alla fall ta med dig hem. (nedan sammansatt av fyra bilder, klicka på den för en större variant).

(*Ja, alltså ta med kamera förstås.)

*airbnb.com – bästa bohyrar-siten! De har allt från Frank Sinatras gamla villa i Palm Springs till plats på matta för medhavd luftmadrass… Dvs alla storlekar och budgetar. Och så fruktansvärt mycket roligare än att bo på hotell eller motell.

* Ha alltid med dig pass. Inte bara för att man måste visa ID på barer alltid, utan också för att man kan bli arresterad av nån slags border patrol-man för att man råkat flumma ut i öknen utan pass vilket man tydligen alltid ska ha på sig. (Man kan ju lyckas med att charma honom men nästa gång kanske inte det går!)

*Man får svänga höger på rött ljus i Kalifornien. Världens snurrigaste grej att vänja sig vid.

*Om ni åker norröver och hamnar i tex Oregon så har de ingen skatt där, så passa på att köp grejer då! Så som Pendletonfiltar på Pendletonfabriken.

*Om du är ekonomiskt eller praktiskt lagd så använd gasbuddy.com för att hitta bästa bensinpriserna innan du tankar.

*Ladda ner This American Lifes podcasts. Väldigt bra och intressanta entimmesdokumentärer. Det passar i alla fall mig, att lyssna på något som har anknytning till där jag är. The Wave är ju ett lite lättsmältare alternativ annars förstås.

*Highway 1 är helt knasigt vacker men tumregeln verkar vara att man inte ska åka den under/direkt efter vintern. Som nu är den alltså till exempel stängd under stora sträckor. Kolla upp det innan så slipper ni paddla bakåt i 50 miles innan ni kan ansluta till den snabbare (men mindre fotogeniska) 101.

*Allt tar för övrigt mycket längre tid än man tror. Google Maps har alltid två tidsangivelser: en med och en utan trafik. Tänk alltid med trafik och lägg till några timmar för spontana stopp på swapmeets, In-n-Outs, Walmarts, alpacafarmar, vattenfall, vinprovarställen, tacotrucks osv.

*Och med det sagt: Kör inte bara motorvägar. Småvägarna är mycket roligare, oftast fruktansvärt fina och det är där man hittar både de bästa restaurangskjulen vid sidan av vägen, kommer på att man ska flyga gammalt antikt flygplan eller kör rakt in en yardsale.

*Välj en bil med stor bagagelucka så kan ni gömma alla era värdesaker ordentligt.

*Bra att ha 1- och 5-dollarsedlar i beredskap för vägtullar.

*Parkera inte vid vattenpost för då blir ni towade.

För övrigt hade jag räknat med att behöva ungefär 1000 kr om dagen i bas-fickpengar. Alltså till mat, kaffe, drinkar, taxi och sånt. Jag har gjort av med ungefär 350 kr om dagen, så nu är en väldigt bra tid att åka. (Notera dock att kalkylen är baserad på väldigt lite The Ivy och väldigt mycket tacos, mer dive- än loungebarer samt oftast frukost hemma, med undantag för en och annan huevo ranchero förstås).

GOD IS LOVE (1 John 4:16)

Resa | Publicerad 26 mars 2011

Leonard Knight fann Jesus när han var trettiosex. Han satt själv i sin van, klockan var halv elva på förmiddagen och Jesus infann sig i hans tankebanor. För första gången och utan förvarning.

Sedan dess har Knight, nu 79, velat tacka Gud på något sätt, manifestera sin kärlek.
Först ägnade han ett par år åt att försöka sy en luftballong med budskapet GOD IS LOVE på. Men den låg ute i snön en vinter och ruttnade, halvfärdig.
Så föddes Salvation Mountain, som nu har två decennier på nacken. Det första försöket, i cement, exploderade under solen en dag och det berget jag besöker är försök nummer två: byggt av lera, hö, akrylfärg.

Man blir lite nervös när man ser en tjej på sin spring break som står högst uppe på D:et i GOD och hoppar upp och ner och skriker medan hennes kompis fotar.
Här och var har den gulmålade halvtrappan som slingrar sig längs berget gett vika och säckat ihop. Jag tänker att en ordentlig regnskur förmodligen skulle kunna göra mer skada än jag orkar föreställa mig.

Berget är fortfarande a work in progress och det står färgburkar, penslar och byggmaterial i form av palmblad och höbalar lite överallt. Knight bor vid foten av berget i en lastbil som han har målat i matchande färger och budskap.
Så han har nära till jobbet.

Just nu är han dessutom i full färd med att bygga ett museum till bergets ära och direkt till höger om berget. Ett par annex är redan påbörjade: två är byggda enligt igloomodellen men med höbalar istället för isblock. Den tredje, själva huvudbyggnaden, består till stor del av grenar och gamla bildörrar. På sin lastbil – precis som på sina håll inne i museidelen – så har han målat porträtt av och hängt upp foton föreställande berget. En slags metaupplevelse som gör mig lite snurrig efter ett tag.

Det står ett par hela bilar på området också, liksom en traktor och ett par mopeder. Alla i matchande färger och budskap som berget. Och alla täckta ner till minsta navkapsel.
Jesus BIBLE Jesus är en vanlig slogan.
Och så har han fått en båt nu också, som ska bli en ark.

Precis vid infarten till området står en hammock.
Den står i skuggan av ett träd och är brun, gammal och – av oklar  anledning – helt befriad från Gud, Jesus och färg.

När ögonen helt dukat under av all technicolor är den det finaste jag sett på länge.

Let me live in a house by the side of the road

Amerika | Publicerad 24 mars 2011

Uppmärksamma läsare kanske minns den här fina tavlan jag hittade i en thrift store i Santa Barbara för två veckor sen.

Och nu möttes vi igen, på Madonna Inn, i San Luis Obispo.

Här får ni dikten i sin helhet. Skriven av Sam Walter Foss.
Otroligt fin.

There are hermit souls that live withdrawn
In the peace of their self-content;
There are souls, like stars, that swell apart,
In a fellowless firmament;
There are pioneer souls that blaze their paths
Where highways never ran;
But let me live by the side of the road
And be a friend to man.

Let me live in a house by the side of the road,
Where the race of men go by;
The men who are good and the men who are bad,
As good and as bad as I.
I would not sit in the scorner’s seat,
Or hurl the cynic’s ban;
Let me live in a house by the side of the road
And be a friend to man.

I see from my house by the side of the road,
By the side of the highway of life,
The men who press with the ardor of hope,
The men who are faint with the strife.
But I turn not away from their smiles nor their tears
Both parts of an infinite plan;
Let me live in my house by the side of the road
And be a friend to man.

Let me live in my house by the side of the road
Where the race of men go by;
They are good, they are bad, they are weak,
They are strong,
Wise, foolish – so am I.
Then why should I sit in the scorner’s seat
Or hurl the cynic’s ban? -
Let me live in my house by the side of the road
And be a friend to man.

Sacramento!

Amerika | Publicerad 04 mars 2011

Vi är här!
På turnéns hittills minsta spelställe, men under turnéns hittills varmaste sol.

Grant’s Pass – Sacramento

Amerika | Publicerad 03 mars 2011

Plats: Grant’s Pass, Or
Slutdestination: Sacramento, Ca
Starttid: 12:12
Beräknad körtid framför oss: 5,5 timmar.
Väder: kallt/svalt, blåvit himmel, ett litet regn.
I stereon: Dirty Beaches ”Lord Knows Best”.

I magen: avocadowrap, morotsjuice, kaffe.

Framtidsutsikter:

Denny – nån att hålla i när det blåser.

Amerika | Publicerad 27 februari 2011

Åt just en äggviteomelett med grönsaker, hash browns och surdegstoast på Denny’s i Red Bluff, California.

Jag känner inte Denny men att döma av alla slogans därinne gissar jag att han är lite rundlätt.

”Pancakes with your burger? We’re open to that.”

”Breakfast for dinner? We’re open to that”.

Och i menyn som rubrik till deras sideorders (som är större än en normal svensk middag): ”Yes, you have room”.

Tala för dig själv Denny.